Sommarvila

Efter vårt tredje missfall bestämde vi oss för att "bara vara" ett tag. Höll visserligen koll på ägglossningen och försökte pricka in den så gott det gick, men också att hitta annat i livet. Under försommaren hade hela mitt liv tagits över av våra misslyckade försök att få barn. Jag ville ingenting, hade inte lust till något, allting överskuggades av att vi inte fick barn! Deppighet och nedstämdhet varvat med frustation och panikångestattacker.. Det blev för mycket!

Efter en kväll med ett jobbigt men bra samtal mellan sambon och mig bestämde vi oss för att vi (läs jag!) måste hitta annat i livet med. Göra saker vi tycker är kul, måna om varandra. Vi bestämde oss för att vi inte vill riskera vår relation, och att det var viktigt att behålla den partner man ville skaffa barn med! =) Skönt att prata, skönt att landa och ännu skönare att börja se glädje i andra delar i livet också!

Sedan dess har det gått i vågor, men jag påminner mig ständigt om att det finns andra saker i livet som är bra, trots frånvaron av barn. Men klart är att när mensen envisas med att komma varje månad, då rasar mitt liv för en stund. Fritt fall ner i det djupa svarta schakt som öppnas när de första bloddropparna visar sig... Men tiden har lärt mig att det är som jobbigast en dag eller två, då får jag vara ledsen, tillbringa kvällen i soffan med att tycka synd om mig själv. Men redan efter någon dag börjar man längta efter att mensen ska ta slut, att ägglossningen snart ska vara här så att vi kan försöka igen! Jag håller på att lära mig att leva med detta...