6 timmar i en bil. Med en tjej jag inte känner så väl. Som dessutom är höggravid. Som umgås i samma kompisgäng som mig. Som vet delar av vår barnlöshet, men inte allt.
Ja, ni fattar nog grejen!
Tog iaf tillfället i akt och började prata med henne om vår barnlöshet. Kändes som att hon behöver få veta, så att de kan förstå. Vi hade ett riktigt bra samtal, där även hon berättade om sitt missfall, som jag visste att hon hade haft, men inte mycket mer än så. Jag berättade om hela vår resa, om tiden, om mängden, om IVF..
Så, tärningen är kastad, korten är på bordet, båset är tomt.. Det är med andra ord försent att ta tillbaka något av det jag har berättat. Några timmar efter att jag hade sagt hej då till henne fick jag lite ångest över det, men skickade ett sms och bad henne hålla detta för sig själv. Bara för att vara tydlig. Men jag är inte orolig över att hon ska föra det vidare. Skönt det iaf! Och skönt att även dom vet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar