Fick samtal från butiken där jag beställt min vigselring igår. Den var klar och bara att hämta. Problemet var att jag inte fått ett exakt pris när vi beställde den, p g a olika omständigheter hos butik och leverantör, när jag nu frågade om priset skulle de ha nästan dubbelt så mycket mot vårt cirkapris vi fått tidigare.
Slutade med att jag började gråta i telefonen! Hormonrester från graviditeten, stress eller en begynnande bridezilla? Kanske en kombination?! Tyckte nästan lite synd om mannen som ringde, han var nog inte van vid att hantera gråtande kvinnor...
Till slut, efter mkt stress, nervositet, skakande händer och förhandling, slutade allt bra. Vi fick ringen till ett helt ok pris, mer än vad vi hade tänkt från början men inte så mycket som butiken ville ha. Jag är nöjd.
Kvällen fortsatten i förvirringens och stressens tecken. Skulle upp och prova min brudklänning, körde fel, blev försenad och insåg att jag hade glömt den BH jag ska ha till klänningen hemma. Ogjort uppdrag alltså!
Blir till att åka tillbaka idag istället...
Tror jag är lite stressad och ofokuserad just nu! Berättade iaf som det var för kvinnan som säljer brudklänningen, hon är så himla go så det kändes jättebra att säga precis som det var till henne! Förra gången jag provade klänningen hade jag ju varit tvungen att berätta att jag var gravid då vi ev skulle behöva ändra lite på klänningen, så nu fick jag ju säga att det inte gick vägen..
På måndag väntar vårt första besök på Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska, spännande! Men har inte hunnit ägna det en tanke ännu...
Hoppas verkligen att ni lyckas med bebis i framtiden och att ni kan njuta av ert stundande bröllop. Lycka till och kram er båda!
SvaraRaderaTack snälla du!!
SvaraRadera