Herr och fru!

I helgen blev vi herr och fru, min älskling och jag! Jag har haft den mest underbara helgen i hela mitt liv. Bröllopet blev allt jag någonsin önskat, jag kände mig vacker, maten var jättegod, folk verkade ha roligt, alla kom som vi önskade skulle vara där, vädret var kanon... Jag är sååå lycklig och fick återigen bevisat att jag hittat världens bästa man!! All kärlek till finaste finaste mannen <3

Var så skönt att helt koppla bort bebisbiten! Har inte varit så här lycklig och tillfreds sedan innan vi började försöka få barn, en härlig känsla. I dag har vi hämtat ut biljetterna till bröllopsresan, snart bär det iväg. Blir både storstad och varmare breddgrader, ska bli underbart. Just nu är det härligt att vara jag! =D

Kram på er!!

Preliminär tid för spraystart

Besöket på Sahlgrenska gick jättebra! Tyckte att stämningen i väntrummet var oväntat spänd, men antar att många var nervösa..

Då jag inte vet hur min mens kommer att vara efter skrapningen, blev vår planering väldigt preliminär. Men som det ser ut nu ska jag börja med hormonsprayet runt nyår och då blir äggplock vecka 8!!

Känns spännande!

I morgon väntar Sahlgrenska!

Börjar nog få lite pirr i magen inför morgondagens besök. Hoppas dom är trevliga, kunniga och att vi känner förtroende för dom vi möter. Men jag tror det, vi är ju inte direkt det första paret...

Kl 10 ska vi vara där, sen tänkte jag försöka få med sambon på att hitta på något kul i stan när vi ändå är där, vi är ju lediga hela dagen. Kanske gå på något museum eller liknande, och äta lunch på stan, mysigt!

Snart dags för första besöket på Sahlgrenska!

På måndag är det dags! Då ska vi äntligen få komma till Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska. Frågan är bara vad som händer då? Jag har förstått det som att de kommer göra en gynundersökning och ställa en del frågor, ok det ska vi väl kunna klara av. Någon där ute som vet vad som händer vid första tillfället? Tar dom blodprover och så?

Under de senaste veckorna som gått, med graviditet, provtagningar, vul, mf och skrapning har jag inte ägnat ivf många tankar. Detta har gjort att veckorna fram till besöket har sprungit iväg, ganska skönt så här i efterhand. Min hjärna är dock fortfarande upptagen med mitt mf och att ställa om sig från gravid till "som vanligt" igen, så känner mig inte så förberedd inför måndagens besök. Vi får se hur det går...

Tänkte försöka övertyga blivande maken att vi ska ta en heldag i Göteborg på måndag när vi ändå är där, hitta på något skoj och käka något gott på en mysig restaurang. Hoppas det går att lösa!

Hormonmonster eller "bara" bridezilla?

Fick samtal från butiken där jag beställt min vigselring igår. Den var klar och bara att hämta. Problemet var att jag inte fått ett exakt pris när vi beställde den, p g a olika omständigheter hos butik och leverantör, när jag nu frågade om priset skulle de ha nästan dubbelt så mycket mot vårt cirkapris vi fått tidigare.

Slutade med att jag började gråta i telefonen! Hormonrester från graviditeten, stress eller en begynnande bridezilla? Kanske en kombination?! Tyckte nästan lite synd om mannen som ringde, han var nog inte van vid att hantera gråtande kvinnor...

Till slut, efter mkt stress, nervositet, skakande händer och förhandling, slutade allt bra. Vi fick ringen till ett helt ok pris, mer än vad vi hade tänkt från början men inte så mycket som butiken ville ha. Jag är nöjd.

Kvällen fortsatten i förvirringens och stressens tecken. Skulle upp och prova min brudklänning, körde fel, blev försenad och insåg att jag hade glömt den BH jag ska ha till klänningen hemma. Ogjort uppdrag alltså!
Blir till att åka tillbaka idag istället...

Tror jag är lite stressad och ofokuserad just nu! Berättade iaf som det var för kvinnan som säljer brudklänningen, hon är så himla go så det kändes jättebra att säga precis som det var till henne! Förra gången jag provade klänningen hade jag ju varit tvungen att berätta att jag var gravid då vi ev skulle behöva ändra lite på klänningen, så nu fick jag ju säga att det inte gick vägen..

På måndag väntar vårt första besök på Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska, spännande! Men har inte hunnit ägna det en tanke ännu...

Omgjord

I dag hade jag tid hos frissan, för att klippa mig och färga håret inför bröllopet. Egentligen hade jag tid i går, men då jag inte visste hur jag skulle må efter skrapningen var min frisör gullig nog och bokade om tiden till idag istället.

Det var såå skönt att sitta någon timma hos henne, läsa skvallertidningar, prata hårfärg och smink. Glömde för en stund bort vad som nyss har hänt, det var underbart!

När jag stog i tvättstugan efter att jag hade kommit hem och hängde tvätt kom insikten och sorgen tillbaka som ett plötsligt slag i magen. Så mycket jag har fantiserat om det här, så mycket som nu inte kommer att bli av.

Lilla lilla liv, varför kunde du inte stanna? Vi saknar dig så!

Skrapning

I går var det då dags för skrapningen. Dagarna som har gått mellan beskedet att vår lilla stjärna inte levde och fram till skrapningen har varit omtumlande. Vissa stunder har livet varit precis som vanligt, och plötsligt kommer sorgen och slår till med full kraft, hittar mig själv storgråtande i något hörn... Har varit hemma från jobbet sen vi fick beskedet, kände att jag inte klarade av att vara där. Har varit skönt att bara vara hemma och kunna vara för sig själv, gråta om man behöver, vara glad när man orkar...

Var lite nervös inför skrapningen, men har inte gjort något liknande innan, inte ens varit sövd. Men det gick så bra det kunde göra. Fick ta på mig snygga sjukhuskläder, sexiga strumpor och hårnät. Så fint så! Fick ligga och vila ett tag på förberedelserummet innan jag fick gå in i op-salen. Tyckte det var lite obehagligt när de satte band runt mina ben, gillade inte den fastspända känslan, men de förklarade att det var för att benen inte skulle trilla av stöden när jag somnade. Kände inget särskilt när de sövde mig, kärleken fick vara med tills dess att jag somnat. Ont gjorde dock manschetten de mätte blodtrycket med! Aj!!

Blev väckt efter en stund, hade sovit gott, då var vi redan på övervakningsrummet. Tydligen grät jag när jag vaknade, så sköterskorna hämtade sambon <3 Så skönt att han fick vara med! Han hade hunnit ta en macka i fiket och köpt en chokladkaka till mig, det är kärlek det!! Första gången i mitt liv jag inte ville ha någon choklad dock!

Fick lite fika, var jättehungrig då jag inte fått äta något på hela dagen, och vila en stund. Vi fick lämna sjukhuset tidigare än vad jag hade trott, kände mig lite trött o yr. Vi åkte och köpte en stor påse med smågodis (nästan 2 kg!!! inte bra för bröllopsformen....) och lite mat, sen blev det soffan resten av kvällen.

Har knappt blött något alls under kvällen och natten, jag hoppas att det fortsätter så här! Vet inte riktigt vad jag känner känslomässigt, skönt att skrapningen gick bra och att det är över, sorgligt och orättvist att det var så här det skulle sluta!

Pratade med min mf-läkare Lennart innan op, det var han som skulle göra den. Han lovade oss hjälp vid nästa graviditet, trombyl och progesteronvagitatorer, högre dos än den salvan jag har smörjt mig med den här gången. Han ville att vi inte skulle ge upp hoppet, många par i vår situation har sina barn hos sig inom två år. Även om vi blir gravida m h a IVF har han lovat att hjälpa oss, så det känns jätteskönt!

Nu ska jag vila, är hemma från jobbet veckan ut, så skönt! Fokus ligger på att läka, kroppsligt och själsligt för oss båda, och på vårt bröllop, är inte många dagar kvar nu!! Vi börjar även se fram mot vår bröllopsresa, ska bli såå skönt att komma iväg ett tag!

När vi kommer hem är det snart jul och nyår, där efter får vi förhoppningsvis snart starta med vår IVF. Känns skönt att vi får lite tid på oss tills dess!!