Och vad finns för mig?

Var och handlade nu på kvällen och fick lust att lyxa till det lite med en tidning. Valde bort Amelia som jag tröttnat lite på, Tara känner jag mig lite för ung för. Kikade på en yoga-tidning men verkade handla mkt om vilja prylar man absolut måste ha på passet, lite feltänk enligt mig där... Men en barn-tidning då? Jag har länge drömt om den dagen jag skulle få köpa en gravid-tidning till mig själv, men har aldrig vågat. Tittade på de där som handlar om att leva med barn, någon var upp till första året, handlade om amning mm. Kändes inte helt rätt för ngn som går i adoptionstankar... Någon som kan rekommendera någon eller några tidningar som känns bra även för oss som kanske får våra barn på annat sätt??

- Posted using BlogPress from my iPhone

En fantastisk dag!

Har jag haft i dag! Adoptionscentrum och FFIA ordnade en dag i Jönköping om barnlöshet och adoption. Då mannen hade förhinder drog jag med fina syster i stället, den blivande mostern liksom =)

Och vilken dag vi fick! Föreläsarna kom med olika budskap och från olika bakgrunder, mest kända för mig var Klara Zimmergren och Anna Mannheimer, som båda adopterat sina små. Alla jag pratade med var varma, trevliga och välkomnande, och de berättade gärna om sina egna erfarenheter av adoption.

Jag känner mig alldeles.... Tankarna snurrar i huvudet, det är fullt av alla intryck. Men - jag vill hemskt gärna adoptera!! =)

Och i morgon är det dags för den första dagen av föräldrautbildning, en hel helg i adoptionens tecken, det ni!

Drömmar...

Hade en helt sjuk dröm i natt, som var så verklig att den fortfarande sitter i kroppen. I drömmen var jag gravid, tidigt, kanske vecka sju eller åtta. Vi hade en IVF inplanerad, men jag hade blivit gravid spontant. Alla - både de på kliniken, min man, våra vänner och familj tyckte att vi skulle göra abort för att kunna göra behandlingen. Ingen ville lyssna på mig när jag mer och mer desperat försökte få dom att inse det absurda att gör just detta för att istället göra behandlingen. Deras argument var att då kunde vi ju få många fler embryon som skulle ge oss fler chanser och även kanske syskon. Vi hade bokat en tid för abort på kliniken och när vi kom dit sa sköterskan att jag hade fem minuter på mig att bestämma mig. Till sist lyckades jag tjata till mig att vi åtminstone skulle göra ett Vul för att kolla hur det såg ut där inne.

Där vaknade jag, mobilen larmade att det var dags för morgonens spray. Förvirrat funderade jag en stund över om jag skulle spraya eller inte, för var jag inte gravid....?

Märklig märklig dröm. Undrar om det är alla hormoner som rusar i kroppen som påverkar?

I söndags och måndags var det riktigt tunga dagar, söndagen var jag en riktig lipsill, grät t o m på yogan.. I måndags var jag fylld av raseri, kollegorna levde farligt då jag kände draken rasa inombords... Blev riktigt rädd för mig själv och för hur det skulle fortsätta. Som tur är är det mycket mycket bättre nu, skönt för mig och för omgivningen, haha!

Vem är du?

Jag ser ju att jag har flertalet besökare varje dag, och är väldigt nyfiken på vem just Du är som kikar in här. Vore så skoj om du kunde ta dig en minut eller två och med några ord beskriva varför just du läser här, och hur du har hittat hit. Ber snällt ;-)

Nästa vecka börjar vår föräldrautbildning inför adoption, där efter börjar vår resa på riktigt. Jag har funderat, men inte bestäm mig, om jag ska undersöka hur man skapar lösenordsskyddade inlägg, då jag har en känsla av att det skulle kunna vara skönt att vara lite mer öppen i vissa lägen men ändå ha hyfsad kontroll på vem som läser.

Jag ska fundera lite till, men är du intresserad i så fall så hojta genom att kommentera nedan.

Utflykten

Lördagens utflykt gick till Ikea i grannstaden. Som många andra ofrivilligt barnlösa är det för mig en utmaning att besöka stället. Speciellt den förbaskade barnavdelningen som man oftast är tvungen att passera. Vet inget varuhus där det är så många gravidmagar samtidigt. Skulle kanske vara gekås då...

I vanliga fall fäster jag blicken på något i fjärran och skyndar förbi den hatade avdelningen. Vill inte se alla fina magar. Vill inte låtsas om lyckan hos de som är där för att handla saker till SITT barn. Vill inte erkänna ens för mig själv att jag vet PRECIS vad jag skulle köpa om det var till VÅRT barn vi skulle handla..

Men jag hade bestämt mig. Bestämt mig för att det kommer att komma ett barn till oss också. Till slut. Så det är lika bra att passa på. Låta mig inspireras och drömma mig bort. Jag tog några djupa andetag och vågade mig in bland hyllorna med mjukdjur, raderna av söta barnsängar och in i de uppbyggda små rummen. I hjärtat och tanken var det nu äntligen till vårt barn vi skulle planera. För det kommer att komma. På ett eller annat sätt. Till sist. Ändå.

Och det gör mitt hjärta alldeles varmt av lycka.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att vara stark när man är svag

Jag har ju kommit igång riktig bra med min träning och Marseille senaste 2 veckorna. Tre pass i veckan på Friskis + yoga och strikt lchf inget fusk. Men efter att ha haft blödningar i tre dagar (är runt äl nu) och igår kom det mer än vanligt ringde jag till Sahlgrenska. Svaret blev att jag skulle avvakta helgen och ringa igen på måndag. Har det inte slutat blöda får jag komma dit på kontroll, risken finns att behandlingen får skjutas upp :-(

Blev så himla less, trött och frustrerad. Skitkropp! Ville bara strunta i allt, gå hem från jobbet, ställa in träningen, spendera resten av dagen i soffan och äta chips och choklad....

Men - det är då det är så svårt att stå emot! Att vara stark när resten jäklas med en. Jag lyckades för en gång skull att stå emot min önskan, jobbade klart, tränade som planerat och häll mig till lchf. Ger mig själv en klapp på axeln!

Nu vill jag ha lite flyt i det här!

I dag ska vi på utflykt, jag ska göra något jag har undvikit i alla dessa år. Men det får bli ett nytt inlägg :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Blod, svett och....?

Sitter äntligen framför en dator igen, blogga via mobilen eller Ipaden är inte riktigt min grej, jag gillar att ha ett riktigt tangentbord att skriva på.

Har kommit igång riktigt bra den senaste tiden med både kost och träning, så himla skönt! Jag behöver ju gå ner (en hel del) i vikt och har inte haft varken ork, motivation eller lust mentalt att köra efter motgångarna som har varit förra året. Men nu så! Tre pass i veckan + yoga har det blivit. Tillsammans med finaste syster tränar vi skivstång 2 gånger per vecka och ett pass med indoor walking på Friskis och Svettis i staden. Har också kört en kick-start med LCHF, dricker fina gröna drinkar till frukost =) När jag vägde mig i morse kunde jag iaf ana mitt första delmål! Hoppas sååå att jag kan få se dessa fina siffror lysa mot mig på vågen om en vecka när det är dags för vägning igen!

Om en vecka ja... ja då är det dags för att börja med nästa IVF-behandling, börjar spraya den 22 januari. När jag var på apoteket för att hämta ut all medicin fick jag bara mer och mer ångest för varje kartong som packades ner i min påse. Att vi ska in i det här igen - jag är inte ett dugg sugen! Trodde det skulle kännas roligare nu när det är så nära, men det gör det inte, inte än iaf... Det kanske kommer! Tror det beror på att varken jag eller mannen har några större förhoppningar inför behandlingen direkt. =(

Jag går regelbundet, en gång i veckan, till min akupunktör. Och attans vad det kan göra ont i bland! Men sist sa hon att det började bli bättre, så jag hoppas på det. Ska köra några gånger till, fram till en eventuell återföring, blir det nog. Efter det kan jag fortsätta om jag vill, men då sätter hon inga nålar på hormonpunkterna utan endast på de punkter som ska verka lugnande och avslappnande. Men det kostar ju en slant varje gång jag går dit, så jag får se hur jag gör.

Någon som vet förresten - jag ska enligt appen i telefonen ha ägglossning i morgon, de berömda äl-flytningarna har kommit under dagen. Det är inte ovanligt för mig med mindre spottings under dessa dagar, men nu när jag tränade (var ett tufft pass där jag tog ut mig rejält) fick jag en liten stund ont i livmodertrakten och såg sedan när jag var på toa att det kom en ganska så rejäl blödning. Kan det vara något som ska kollas upp tror ni eller bara att jag ansträngde kroppen så pass i samband med ÄL? Blev lite nojig över att det skulle vara en cysta eller ngt från den senaste tidens mf som spökar och som riskerar att ställa till det för behandlingen. Men jag har ju testat minus så det sistnämnda borde väl vara lugnt?? Om någon har en aning, hojta gärna är ni söta!!

Slutligen - om några veckor är det dags för första kursdagen för föräldrautbildningen, som jag längtar!! Är spänd på hur kursen ska vara, kursledaren och de andra paren. Kommer jag att känna igen några, blir det pinsamt eller bara förlösande? Mycket spännande iaf! Såg också på vår adoptionsorganisations hemsida att man anordnar en träff i Jönköping om några veckor, jag hoppas jag kan åka dit för det verkar jätteintressant!

PS - har glömt det här ett par dagar nu, men läs detta hos fina Cecilia! Mycket läsvärt!! Och stort tack till den kloka författarinnan för ett grymt bra blogginlägg <3