lördag 8 december 2012

I en vägkorsning?

Morgonen började med en blödning, tog ett nytt CB digital som även denna gången visade Gravid 1-2 veckor. När jag upptäckte blodet blev jag alldeles illamånde och febrig. Faan!

Storgrät i bilen när jag körde till ICA för att handla - mannen fyller år och har kalas i dag, kul. Möhippa för vännen i kväll och ska vara barnvakt i morgon.. Sjysst tajming....

Sitter här nu på em, "mensen" har kommit...

Vi har diskuterat fram och tillbaka kärleken och jag. Vi är så trötta på det här nu! Allt hopp och sug inför kommande ifv-behandlingen är som bortblåst, det känns som om det aldrig kommer att gå! Vi ska göra nästa behandling som planerat, hoppas nu bara att mitt mf inte försenar mensen så att det ställer till det inför behandlingen...

På måndag ska jag ringa kommunen och kolla när nästa föräldrautbildning inför adoption börjar och anmäla oss till denna...

6 kommentarer:

  1. Så ledsen jag blir att läsa att den efterlängtade glädjen verkar ryckas ifrån er...
    Jag hoppas du klarade helgens sociala aktiviteter trots allt.
    Varma tankar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Man blir ju, som du säkert vet, rätt bra på att hålla masken... Men det var skönt att komma iväg och få lite annat att tänka på..

      Kram

      Radera
  2. Hej,
    Tänker på er... hur har det gått? Vart det en blödning och/eller missfall? Vill ju inte ingjuta falskt hopp, men det kan ju vara skönt för er att var säkra så att säga. Jag blev så ledsen när jag läste detta på din blogg... Fy. Oändligt orättvist är vad det är.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina ord. Nej, det var ett missfall, det sjätte i ordningen.
      Ovissheten är helt klart det värsta! Men nu vet vi och det är bättre, men tungt och onödigt..

      Kram från mig

      Radera
  3. Inte igen, så tungt! Tycker ni gör helt rätt och tar tag i adoptionen, det är ert barn oavsett om det är storken eller ett flygplan som levererar!

    SvaraRadera