Helhetsbehandling?

Blir bara ett kort inlägg idag, är såå trött.. Var på helhetsterapi-behandling i dag, hos en kvinna som blandar zonterapi med akupunktur och healing! Tog över 2 timmar, ska bli spännande att se resultaten. Hon upplevde min kropp som "tom", tror hon menar att det flödade lite energi i kroppen. Hon såg också att jag varit nära att gå in i väggen... Jag hoppas jag lyckas styra om i tid!

Hon såg iaf barn omkring mig, och sa att hon nog trodde att vi skulle bli föräldrar, så jag försöker hoppas att hon har rätt!

Önska mig lycka till!

Det gör ont..

I dag har det varit lite tungt. Min längtan efter barn har varit extra påtalig idag. Kanske är det för att jag har två kollegor som ska föda vilken dag som helst, samt att två av mina övriga vänner börjar bli påtagligt gravida. Det är prat om barnvagnar, sängar, barnrum, namn, gravidmagar, föräldraledighet.... Ja ni vet hur det är. Jag känner mig sååå utanför detta, sååå efter... Jag var och åt lunch med den höggravidaste av kollegorna i dag, det kändes helt okej, vi pratade ändå mest jobb. I dag fick jag också ett mejl från en av mina  närmsta vänner som ska ha barn om 10 veckor! Det var svårt att läsa, tungt att dela deras glädje, även om jag så klart är jätteglad för deras skull! Men jag vill så gärna vara där också!!!

Väntar på äl, väntar på mens, väntar på att mensen ska sluta, vänta på ny äl.. Väntar och väntar på det där plusset.... Ett barn känns otroligt långt borta!

Doktor LB säger att ja nu är det bara att höra av sig när plusset kommer. Jag förstår inte vad han menar - det kommer ju aldrig! =(

Plötsligt händer det!

På förmiddagen ringde jag upp till sjukhuset, och fick prata med en sköterska där. Hon kunde inte se några testresultat men skulle lägga en lapp till doktor LB om att ringa mig. Som jag skrivit tidigare har ju mobilen varit min ständiga följeslagare då jag väntat och väntat på besked. På väg tillbaka till mitt kontorsrum hör jag så mobilen ringa, och hinner svara precis i tid för att höra att den som ringer lägger på luren.. Dolt nr gör det omöjligt att veta vem det var... Sååå frustrerad hela dagen!

När jag sen kom hem efter yogan berättade min sambo att - ja just det, Lennart har ringt! Vem tänkte jag..?! Så, då har vi alltså fått beskeden från alla testerna som togs för nästan 8 veckor sedan...

ALLT SÅG BRA UT!!!!!! =) Sååå skönt att höra, eftersom beskedet på testerna dragit ut så på tiden hade jag börjat inbilla mig att något var allvarligt fel. Men nu vet vi - allt såg bra ut! Så nu ska vi få lite mer material och "avtal" på posten - sen är det bara det där plusset som fattas.. Tänk om det ville komma snart!

Önskar jag bara kunde knäppa med fingrarna så var det här!

Senaste dagarna har varit tunga... Mina tidigare gravida kollegor är nu höggravida och ska föda vilken dag som helst. Andra gravida vänner går mot höggraviditet - bebisarna är här om 2 till 3 månader... Jag är såååå avis, känner mig såååå utanför detta!! Inge kul alls...

Hjärta smärta...

I morse kom jag halvvägs till jobbet, sen var det bara att vända o åka hem igen. Mensvärken som jag hade hoppats slippa den här gången (som om det skulle hända..!) var här, bara att åka hem till soffan... Testade de nya smärtstillande tabletterna som jag fått av läkaren, o de verkar hjälpa bra, inget att jobba på dock! Slö, trött och lite yr, det gör sig nog bäst hemma..

Inga nyheter från doktor LB heller, behöver jag säga att jag är trött på att vänta? Funderar på att ringa honom nästa vecka om jag inte hört något då. Snart åker vi ju utomlands på en veckas semester o finaste systers bröllop!!! Det ni! =) o då vore det skönt att ha fått besked om resultaten.. Tycker att det har gått lång tid nu..

Ser fram mot att mensen ska sluta, ny äl o nya chanser.. Snälla lilla gullunge - kom snart till oss!

Resultatlöst?

Nu har sex långa  veckor gått från det att vi var hos doktor LB och tog prover. Med undantag för snabba svar för några veckor sedan, har vi inte hört något alls om provresultaten. Den första 4 veckorna gick bra att vänta, då jag visste att det skulle ta mellan 4-6 veckor, men den sista, sjätte veckan har varit lång! Så kom då fredagen, och den kom utan några svar den dagen också... Visst, det spelar ingen större roll om jag får vänta lite till, men skulle hemskt hemskt gärna vilja att doktorn ringer med provresultaten nu!!! Försöker se det som en lång kurs i tålamod.. Något som jag har förstått behövs en rejäl skopa med som småbarnsförälder, så jag kanske ska vara tacksam över mina prövningar?!

Pratade med en vän idag. Vännen har ett barn på 5 år, och alla frågar nu när syskonet ska komma. Tänk att en del inte kan förstå att det inte bara är att beställa barnen, man kan inte SKAFFA barn, de kommer när de kommer.. Förhoppningsvis behöver varken jag eller vännen vänta så länge på våra små, håll tummarna  för det är ni söta!

En annan reflektion vi gjorde i dag var att det oftast är vi kvinnor som får frågan om det inte är dags att skaffa barn snart. Väldigt sällan är det våra män som får frågan. Jag funderar över varför det är så. Tror man att det är vi kvinnor som bestämmer ja eller nej till barn? Eller är det för att det är vi kvinnor som är gravida, och därför kan väntas ha bäst koll på barnalstrandet?? Ingen aning - men tycker att i ett jämställdt samhälle borde det vara lika naturligt att fråga mannen som kvinnan i en relation om hur det är tänkt med barngörandet. Eller ännu hellre - fråga inte alls, utan låt folk få berätta själva om och när de vill!

Nu ser jag att ovanstående resonemang låter ganska könsstereotypt, det är så klart inte meningen! Men det är lätt att relatera till kvinna-man förhållandet när det är så jag lever! Det skulle vara spännande att höra om en lesbisk eller en bög får samma frågor om barn! Jag tror inte det..

Ett splittrat inlägg ser jag, kanske speglar en splittrad själ just nu?! Mensskrället kom så klart på beställning. Inte hade det någon mening med att mitt BIM-datum var på ett för mig annars speciellt datum. Men än så länge har mensvärken hållit sig borta, får vara tacksam för det lilla!

I fredags fick jag äntligen ett samtal från en zonterapeut som jag tidigare har ringt till. Spännande - första besöket blir om ett par veckor! Ska ta två timmar o då blir hela jag genomgången, vad nu det betyder...

Älskade unge!

Älskade älskade unge, hur kan du redan vara så älskad, så efterlängtad, så saknad och så underbar - trots att du inte ens existerar? För varje månad som går blir min kärlek till dig större, saknaden tuffare och hålet i mitt hjärta djupare... För varje ägglossning som kommer tänds hoppet, för varje mens som varje månad envisas med att troget komma, känner jag än mer kärlek till dig! Tänk om du bara ville komma till oss snart!! Du fattas oss, du finns hos oss, i våra hjärtan, våra drömmar och i vår framtid. Du är så älskad...

Nu är jag trött på att vänta!!

Nu är jag trött på att vänta! Vänta varje dag, hela dagarna, hela kvällarna, på att doktor LB ska ringa. Jag är trött på att vänta på att plussa! Framför allt är jag väldigt trött på att vänta på att få vänta barn! Nu vill jag få vänta barn!!!

Ps, nytt gravtest idag, såklart - kunde inte hålla mig.. Men såklart - negativt! =(

Ps...

Doktor LB har fortfarande inte ringt =( Trots ständig bevakning av mobilen! När jag precis kommit hem ringde hemtelefonen, mitt hjärta stannade för någon sekund, men det var bara sambons syster... Börjar nog bli lite spänd inför resultatet nu! Både väntar på BIM/gravsymptom OCH resultatet av proverna, lite för mkt för lilla mig....

I dag är jag verkligen glad att jag inte är en kändis!

Läste på Aftonbladet i dag, att Lilly Allen har mist sitt barn i 6 månaden.. =( Usch så fruktansvärt hemskt! Tycker så synd om henne och pojkvännen. Vad som är ännu hemskare är att detta är en så kallad nyhet! Okej, är inte jätteförvånad över att det skrivs på Aftonbladet, men att även vår lokaltidning hade det som en nyhet!? Tänk att få sin sorg, sin förlust av det efterlängtade barnet, utkavlat som nyhet över hela världen!!! Jag är verkligen glad över att våra missfall inte har varit nyheter på löpet! Mina tankar går till Lilly med familj, och jag hoppas verkligen att de får lugn o ro att ta sig igenom det här...

Gav mig lite perspektiv på min situation...