Ständigt kvar på samma plats

Var hos goa vänner på besök i går. Deras första o hitintills enda barn är 2,5 år. Vi hinner knappt in i huset innan dess att barnet säger; mamma bebis magen, och pekar på sin mammas mage. Lite roligt då de nog inte alls tänkt berätta det på det sättet!

Ett lillasyskon var ju inte så överraskande direkt. Men tycker att det är jobbigt att fler o fler av våra vänner nu är inne på tvåan, o vi som i vissa fall försökt nästan sen de fick första barnet fortfarande kämpar för att bli gravida... I bland är det tungt!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga leveransproblem trots tidspress!

I dag var det så dags för kärleken att lämna prov för test på simmarna. Skriftliga instruktioner på handhavandet samt behållare hade vi fått av läkaren. Inlämning på lab kan endast göras tis- ons mellan kl 8-9. Inte mkt spelrum där inte!

Hade det varit jag som tvingades prestera under dessa premisser hade jag nog fegat ur, tydliga leveransproblem där! Men inte kärleken! Lite stolt är jag allt, haha! ;)

Direkt efteråt var det bråttom att köra iväg till labet, provet bör lämnas inom en timma. Samt bör inte utsättas för temperaturväxlingar.. Så, vad göra? Röret med simmarna fick äran att åka mellan mina tuttar in till stan för att hålla värmen så att säga.. Kändes lite märkligt minst sagt!

Nu är provet iaf inlämnat för koll, svar väntas om 2 veckor, men vi får nog vänta på besked tills dess att vi ska dit på återbesök innan midsommar... Nu kan vi inget göra mer än att vänta o fortsätta försöka på egen hand..

O kämpa på med vikten för min del då! I dag har det gått uselt!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dags för fler tester..

Mitt TSH- värde (Sköldkörteln) hade stigit en del visade det sig vid senaste provet, så häromdan var jag hos gyn för omprov. Passade även på att fråga om endometrios.. Sköterskan tyckte jag skulle prata med läkaren om detta vid nästa besök. Hon sa också att om det är mkt bör man se det på ett ul, o såna har jag ju gjort flera st.. I och för sig inte just för att kolla efter endo, men.. Vore skönt om det inte va endo, men tycker att många symptom tyder på det :(

Så nytt blodprov är taget, kämpar på med metforminet, har gått upp till 3 tabletter om dagen nu, märker inte så mkt av det, men de jobbigaste biverkningarna har klingat av, skönt!!

Nästa besök hos gyn är i juni, ska ringa o boka tid nästa gång mensen kommer, om den kommer som sköterskan sa ;) då ska svaren på tsh ha kommit, o förhoppningsvis kan jag få lite hormontabletter för att sätta fart på äl..

Fick också en remiss med tillhörande burk o instruktion till sambon, det är äntligen dags för test av simmarna! Instruktionerna är kul att läsa, provet tas genom masturbation, inom parantes anges: Egna åtgärder. Hahaha!! Undrar över om många förvirrade o kanske hoppfulla män har gjort sjukvården tvingade att vara så precisa.. ;)

Så, nya tester, fler piller, mer utredningar.. Vägen till ett barn känns lång, o tyvärr mycket osäker..



- Posted using BlogPress from my iPhone

Drömmar..

I natt hade jag en märklig dröm. Jag drömde att jag var höggravid och att vi var på bb för att föda. Det var inte bara ett barn som gömde sig i min mage, utan tre!

Barnen skulle förlösas med kejsarsnitt, o jag minns att jag vaknade ur narkosen o plötsligt var dom där, våra tre små mirakel! Alldeles perfekta o levande!! I drömmen var jag så förvånad o lycklig över att vi till slut lyckades! Jag minns att jag tänkte att även vi lyckades till slut, även vi fick ett barn.. I drömmen hade vi inte vågat tro på att ens något av barnen skulle överleva, så vi hade inte vågat köpa något alls, ingen vagn, ingen säng, inga kläder... Jag bar dom i filtar o handdukar, o kunde i te gå ngnstans alls med dom.

Det var en sån underbar känsla att äntligen få uppleva att bli mamma, jag kan känna den lyckan ännu i mitt hjärta!

2 pojkar o en liten flicka fick vi i natt.. Drömmen har följt mig hela dagen, slår mig i huvudet med jämna mellanrum, med sorgen o saknaden över att det inte är så som sin ständiga följeslagare.. Nu i kväll slår det mig att kanske har drömmen en djupare betydelse än att den endast är framtvingad av min starka längtan efter barn..

3 barn föddes i natt, tre barn har vi förlorat i våra missfall..

Jag hoppas på att vi snart blir belönade med en ny graviditet och att det här barnet har kommit för att stanna!

Det har gått ett år sen vårt senaste mf, det är dags nu, vi behöver det, jag behöver det..

Jag önskar såå att vi snart får bli gravida igen!


- Posted BlogPress from my iPhone

Nej!

Så var det då dags igen, mensen skulle komma i går, inget hände.. Trots negativt gravtest börjar hoppet så klart spira, kan det vara dags nu äntligen??

Men så klart, nej nej nej, vad trodde du?! I morse när jag vaknade var mensen så klart här, vad annars!!

Men NEJ! Jag vägrar bryta ihop, gråta och må dåligt för det här i dag! I dag ska vara en bra solig härlig dag med massa roliga aktiviteter!! Dessutom är kärleken borta till i morgon, så i dag är en dålig dag för att vara ledsen!!!

Drömmar så avlägsna..

Har suttit o kollat på TV4s program " En unge i minuten", i dagens avsnitt var det en av tjejerna från min tråd på Familjeliv som var med o födde sin son! Så fantastiskt det verkar va, hon hade en så lugn o fin förlossning, o helt plötsligt var liten ute! Så verkligt, så overkligt att han är här, var länge sedan hon skrev i tråden att hon plussat.. Hon liksom jag har flera mf bakom sig, så det ger hopp om att det kan gå vägen trots allt!

Men det känns som drömmar så avlägsna, så avlägsna, att jag o kärleken någon gång själva ska få uppleva detta stora...

Men jag vägrar sluta drömma!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Outad

Kärleken min har spenderat de senaste dagarna på konferens med jobbet. En av uppgifterna var att hålla ett föredrag om sig själv för sin arbetsgrupp, på kanske 15 personer. Kärleken berättade om vårt liv, huset, det kommande bröllopet, o vår kamp för att bli föräldrar samt alla missfall vi haft...

Sedan vi kom med i mf-studien har jag känt att vi behöver vara lite mer öppna med detta till våra vänner, då det påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Tidigare har bara närmsta familj o vänner vetat. Så jag har meddelat sambon att han får berätta för de vänner han vill, men jag vill veta vilka.

Men ändå, kändes lite jobbigt när jag fick veta att han har berättat för så många av sina kollegor.. Blev förvånad över min reaktion, o han har ju inte gjort något fel eller så! Behöver kanske bara vänja mig vid tanken på att de vet..

Iaf tyckte sambon att det kändes skönt att ha berättat, han fick stöd o förståelse av de som lyssnade, o det visade sig att vi inte är ensamma om problemet.. Hemskt men lite skönt ändå...

Men, i november blir vi man o fru, sedan vill jag gärna att vi äntligen ska kunna få bli föräldrar!! Plusset får så klart gärna komma tidigare, men än så länge känns det okej att vänta lite till.. Men om jag får önska så firar jag gärna min 31-årsdag med bebis i min mage!!! <3

- Posted f BlogPress from my iPhone