Drömmar..

I natt hade jag en märklig dröm. Jag drömde att jag var höggravid och att vi var på bb för att föda. Det var inte bara ett barn som gömde sig i min mage, utan tre!

Barnen skulle förlösas med kejsarsnitt, o jag minns att jag vaknade ur narkosen o plötsligt var dom där, våra tre små mirakel! Alldeles perfekta o levande!! I drömmen var jag så förvånad o lycklig över att vi till slut lyckades! Jag minns att jag tänkte att även vi lyckades till slut, även vi fick ett barn.. I drömmen hade vi inte vågat tro på att ens något av barnen skulle överleva, så vi hade inte vågat köpa något alls, ingen vagn, ingen säng, inga kläder... Jag bar dom i filtar o handdukar, o kunde i te gå ngnstans alls med dom.

Det var en sån underbar känsla att äntligen få uppleva att bli mamma, jag kan känna den lyckan ännu i mitt hjärta!

2 pojkar o en liten flicka fick vi i natt.. Drömmen har följt mig hela dagen, slår mig i huvudet med jämna mellanrum, med sorgen o saknaden över att det inte är så som sin ständiga följeslagare.. Nu i kväll slår det mig att kanske har drömmen en djupare betydelse än att den endast är framtvingad av min starka längtan efter barn..

3 barn föddes i natt, tre barn har vi förlorat i våra missfall..

Jag hoppas på att vi snart blir belönade med en ny graviditet och att det här barnet har kommit för att stanna!

Det har gått ett år sen vårt senaste mf, det är dags nu, vi behöver det, jag behöver det..

Jag önskar såå att vi snart får bli gravida igen!


- Posted BlogPress from my iPhone

Nej!

Så var det då dags igen, mensen skulle komma i går, inget hände.. Trots negativt gravtest börjar hoppet så klart spira, kan det vara dags nu äntligen??

Men så klart, nej nej nej, vad trodde du?! I morse när jag vaknade var mensen så klart här, vad annars!!

Men NEJ! Jag vägrar bryta ihop, gråta och må dåligt för det här i dag! I dag ska vara en bra solig härlig dag med massa roliga aktiviteter!! Dessutom är kärleken borta till i morgon, så i dag är en dålig dag för att vara ledsen!!!

Drömmar så avlägsna..

Har suttit o kollat på TV4s program " En unge i minuten", i dagens avsnitt var det en av tjejerna från min tråd på Familjeliv som var med o födde sin son! Så fantastiskt det verkar va, hon hade en så lugn o fin förlossning, o helt plötsligt var liten ute! Så verkligt, så overkligt att han är här, var länge sedan hon skrev i tråden att hon plussat.. Hon liksom jag har flera mf bakom sig, så det ger hopp om att det kan gå vägen trots allt!

Men det känns som drömmar så avlägsna, så avlägsna, att jag o kärleken någon gång själva ska få uppleva detta stora...

Men jag vägrar sluta drömma!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Outad

Kärleken min har spenderat de senaste dagarna på konferens med jobbet. En av uppgifterna var att hålla ett föredrag om sig själv för sin arbetsgrupp, på kanske 15 personer. Kärleken berättade om vårt liv, huset, det kommande bröllopet, o vår kamp för att bli föräldrar samt alla missfall vi haft...

Sedan vi kom med i mf-studien har jag känt att vi behöver vara lite mer öppna med detta till våra vänner, då det påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Tidigare har bara närmsta familj o vänner vetat. Så jag har meddelat sambon att han får berätta för de vänner han vill, men jag vill veta vilka.

Men ändå, kändes lite jobbigt när jag fick veta att han har berättat för så många av sina kollegor.. Blev förvånad över min reaktion, o han har ju inte gjort något fel eller så! Behöver kanske bara vänja mig vid tanken på att de vet..

Iaf tyckte sambon att det kändes skönt att ha berättat, han fick stöd o förståelse av de som lyssnade, o det visade sig att vi inte är ensamma om problemet.. Hemskt men lite skönt ändå...

Men, i november blir vi man o fru, sedan vill jag gärna att vi äntligen ska kunna få bli föräldrar!! Plusset får så klart gärna komma tidigare, men än så länge känns det okej att vänta lite till.. Men om jag får önska så firar jag gärna min 31-årsdag med bebis i min mage!!! <3

- Posted f BlogPress from my iPhone

Nya blödningar..

Nepp, man får va glad så länge det går! Nu har spottingsen kommit :( hoppas det är övergående!! Blir trött på detta, känns som om våra chanser till bebis blir så små när det är så här!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Varför inte vi??

Varje gång jag får reda på att någon bekant väntar barn känns det som en spark i magen, ett vasst knivhugg i hjärtat.. Efter en liten stund blir jag glad för min vän, eller bekanting, men min första reaktion är; Varför inte vi?? Vad gör vi gör fel? Är inte vi också värda att bli föräldrar?

En liten liten del av mig är nog övertygad om att svaret ät nej, jag är inte bra nog, är inte värd den fantastiska gåvan det innebär att få bli mamma...

Jag hoppas att det snart kommer kännas annorlunda!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Testar!!

Ja inte med gravtest alltså, utan att blogga från iphonen, kanske inte är så krångligt ändå? Håll tummarna!

Förbättring? Jag hoppas på det!!

Har nu ätit mina tabletter, metformin, i ca en månad, och har haft första mensen sen jag började äta tabletterna. Positivt var att jag inte hade så ont som jag brukar, inte heller så mkt kramper. Negativt var att jag mådde sååå illa under dagarna med mest mens, så illa att jag grät av illamående istället för av smärta.. Vet inte om det var så mycket bättre... Resultat - 3 dagar hemma från jobbet, brukar vara en eller två dagar per månad..

Får hoppas det var en engångsföreteelse! Men än så länge verkar mellanblödningarna hålla sig i schack. Har precis haft äl, o än så länge inget blod, vore fint om det kunde hålla sig så till BIM ca den 14 april.. Helst inget blod då heller så klart, utan ett plus istället ;-)