måndag 30 juli 2012

Avundsjuk?

Jag har ju ett par gånger här i bloggen nämnt ordet avundsjuka.. I olika former, på graviditeter, bebisar mm. I dag är jag avundsjuk på detta: En god vän berättade för mig att hon och sambon har slutat skydda sig och ska skaffa barn. Jag såg glädjen och förväntan, pirret och planeringen i hennes ögon när hon berättade. Så avundsjuk jag blev på det, det har försvunnit helt hos oss! Spänningen, all förväntan och vem ska den bli lik? När barnverkstaden går in i fas 2 där hormonmediciner, utredningar, VUL, läkare, ingrepp mm ingår - vart tar förväntan och pirret vägen då? Kvar verkar bara planeringen, oron för att misslyckas, frustration och avundsjuka finnas...

Någon som känner igen sig? Eller är jag ensam tro...?

6 kommentarer:

  1. Lite så är det nog. Den värsta entusiasmen försvinner någonstans på vägen och ersätts av frustration och avundsjuka...
    Med 2 veckor kvar till förlossningen kan jag säga att oron att misslyckas i allra högsta grad finns kvar medan den enorma avundsjukan är borta. Men i själ och hjärta kommer jag alltid vara "ofrivilligt barnlös". De känslorna är inget man glömmer bort!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad härligt med bara två veckor kvar, snart snart är liten här, så fantastiskt! Men förstår om det börjar bli tungt nu...

      Skönt på något vis att veta att man har en "själsfrände" i dig, trots att du snart blir förälder ;-) Men lite hemskt att det ska märka en så..

      Önskar dig all lycka till, och en härlig förlossning!

      KRAM

      Radera
  2. Nä du, ensam är du inte. Här sitter en avundsjuk själ till. Förväntan är borta och ersatt med just oro och avundsjuka. Jag drömmer ibland om förväntanskänslan man hade i början. Känner mig nästan dum att jag överhuvudtaget trodde det skulle gå så lätt... ja, lite skam har jag också packat på mig i sammanhanget känner jag.... fasen alltså.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fasen alltså =( Vi får kämpa tillsammans för att blanda i lite känsla av att vi är lyckade, vackra, underbara och fantastiska också, det kanske kan söta upp smeten lite ;-)

      Kram

      Radera
  3. Avundsjuka blir vi alla, förr eller senare. Jag kämpar för att inte bli _bitter_ oxå. Men det går ärligt talat sådär ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du, bitter... Kan man vaccinera sig mot det? Är med dig i kampen, sis!

      Radera